Det finns också olika typer av ord som dyker upp när man sitter i en tidningsredaktion.
I början kan det vara lika förvirrande som offside, gult kort och passningsskugga för den som inte kan fotboll. Men tanken är ändå att använda de begrepp som förekommer.
Bilaga:Till huvudtidningen kan det finnas en bilaga. Det kan vara en sportbilaga men även annat som man tycker är intressant eller viktigt. Vi har t.ex. haft OS-bilaga och en Val-bilaga2006 som kommit ut.
Bild/foto: Det här kommer i en speciell del av tidningen.
Deadline: Det är det datum/ den vecka som journalisten ska vara klar med uppdraget. Då ska text och bild skickas in till den/de som redigerar tidningen.
Debattartikel: Det kan finnas någon som inte är med i själva tidningsredaktionen men som har en åsikt om någonting. Då kan den kan skriva en debattartikel. Redaktionen kan även bjuda in någon att skriva om ett speciellt ämne.
Insändare: En insändare är en åsikt. Den kan vara kort eller lång. En insändarsida är någonting som redaktionen kan välja att ha med i tidningen för att skapa debatt.
Intervju: Självklart vet de flesta vad en intervju är men att veta och göra är olika saker. När jag pratar med elever säger jag till dem att göra tio — femton frågor. Sedan försöker jag prata om följdfrågor. Det innebär att lyssna på svaren och tänka ut fler frågor under tiden. Det svåra är att inte bara bestämma sig för sina tio frågor och klara av dessa. Då blir det oftast en ganska torftig och tråkig intervju. Inför en intervju gäller det även att läsa in sig på ämnet d.v.s. göra research ( se egen förklaring ). Allt för att kunna få en bra vinkling( se egen förklaring )— få ut det man vill— av intervjun.
Journalist: Är den som ska göra intervjun eller reportaget. Det är ganska fritt arbete men om du har en huvudredaktion, så är den med och bestämmer och diskuterar det du ska göra.
Krönika: Linda Skugge, Jan Guillou och Mats Olsson är namn på krönikörer i dagspressen. De skriver om olika saker men framförallt har de åsikter byggda på erfarenheter eller fakta. En krönika ska våga sticka ut och förhoppningsvis skapa debatt.
Layout: Enligt NE:s förklaring är layout komposition av text och bilder till trycksida.Att arbete med layout— hur tidningen ska se ut— gör du hela tiden. Det gäller allt från framsida till sista sidan. Tanken är ju att tidningen ska se lockande ut. Det är som jag tidigare nämnt, att text och bild tillsammans blir en bra tidning.
Löp: Löp är detsamma som löpsedel. Det är det som ska sälja tidningen. Sätt det mest intressanta på löpet. Försök att skapa uppmärksamhet, så att ni kan nå ut till era läsare.
Recension: En recension är en åsikt om en film, skiva, konsert eller bok. Har du gått på film eller köpt en ny skiva, recensera den. Läs speciellt avsnitt om recensioner.
Redaktion: Redaktionen består av eleverna som jobbar med tidningen. Beroende på hur många som deltar kan du ha en eller flera redaktioner. Det kan vara en huvudredaktion, som är mer ansvarig men sedan kan det vara redaktioner för sport, nöje, samhället, lokalt.
Redigering: Att redigera tidningen är ett jobb som måste göras. Ibland kan du tycka att du aldrig blir klar. Du kan ha de som tittar på stavning och andra på layout. För att få en enhetlig tidning så rekommenderar jag att ni har samma mall att jobba efter. I vårt fall har det varit tre spalter, samma typsnitt och storlek. Då vet de som redigerar hur det ska se ut, om det kommer in någonting annorlunda. Ibland kan det av vissa skäl vara så att du måste ändra mallen för en speciell sida.
Reportage: Att hitta en bra definition på vad ett reportage är finns många förklaringar på. Jag gör en egen. Att göra ett reportage utgår från ett ämne som är intressant. Du funderar och tar reda på saker om ämnet— gör research— och kanske frågar runt lite. Ett reportage kan bestå av flera olika delar. Det kan vara faktabaserat, intervjuer och kopplat till någon typ av kommentar runt ämnet. Oftast tar det en längre tid att arbeta fram ett reportage. Du måste boka intervjuer som du oftast inte får omedelbart. Kanske är det svårt att leta fakta. Kanhända måste du göra egna undersökningar med enkäter och sammanställa dessa.
Research: Det innebär att leta material och att läsa in sig på ämnet du ska skriva om. Du kan leta på Internet, i tidningar, uppslagsverk eller läsa böcker. Ju mer du vet om ämnet desto lättare blir det att skriva om det.
Sportfrågor: Sportfrågor hänger egentligen ihop med intervjuer. Det är intervjufrågor där du INTE lyssnar på svaren utan bara hoppar vidare till nästa fråga. Det är ett sätt att intervjua som inte går speciellt djupt och som kan ge väldigt ointressanta svar.
Vinkling: Att vinkla ett ämne är nödvändigt, om du ska skapa ett intressant reportage eller göra en intressant intervju. Ta ett ämne som läxor. Du kan skriva allmänt om läxor och vad det är, vad elever tycker om det och intervjua lärare.
Men om det är så att du har upptäckt att skolan har bestämt vissa saker om läxor och prov och det inte hålls av vissa lärare, då har du funnit en mer intressant vinkling. Det kan kanske bränna till lite men en skoltidning ska inte enbart vara ” gullig ”.
Där ska missförhållanden eller saker som är fel tas upp.
För det är som jag skrev i inledningen, skoltidning handlar om demokrati och värdegrund.