Slottet var i sitt inre lika magnifikt, sjusjungande och bländande som fasaden men där fanns även det mest enkla små prång och rum som nästan gömdes bakom allt det storslagna. Felicia hade inte ens sett en bråkdel av det hon såg nu vid det förra och mycket korta besöket.
” Det är som ett spökhus, nästan ” hörde hon Kim viska till henne.