Likt flygande drakar svepte de in över dalgången och jättelika skuggor rörde sig längs marken. De som kom i dess skugga kunde inte längre stå stilla utan rusade undan i rädsla och okontrollerad skräck.
Men väktarna seglade endast där, i väntan.
Hon anade deras leende, deras självtillit och den förlängda ondskan.
Plötsligt kom ett antal av dessa svarta plan som liknade rockor – vindus – och svepte fram mot strömfåran av Irkyrer.