Kränk INGEN!

 

Det diskuteras ofta om god pressetik, speciellt när det gäller de stora dagstidningarna som Expressen och Aftonbladet. Vad är ett övertramp och vad är journalistiskt intressant?

 

I en skoltidning måste det också finnas den typen av diskussioner. Vad står tidningen för? Är det en ” seriös ” tidning, ska det vara roliga skämt ( på vems bekostnad skämtar du ), är skvaller bra och kan du använda bilder hur som helst?

Det här är någonting som du som vuxen måste ha bestämt dig för när du går in i ett arbete. Det finns pressetiska regler, som du kan följa. Den viktigaste för mig har varit:

Respektera andra — tänk dig för innan du skriver om någons privatliv eller om något som kan vara känsligt för någon person ( Punkt I:8—11 )

Det har funnits som regel nummer ett när jag började — kränk inte någon medvetet. Sedan kan det finnas personer som reagerar på en artikel, där någon tycker till om någonting. Sedan får man tänka till utifrån sig själv. Vad skulle du vilja att en tidning skrev om dig.En annan sak som är viktig är:

Ta det lugnt med ovana intervjupersoner och låt dem läsa igenom sina uttalanden före publicering om det är möjligt ( Punkt II: 6- 7 ) Det här är också viktigt. Under den tid jag arbetat med tidningen har det hänt att folk kommit och sagt, att det här har jag inte sagt. Anledningen är att någon förkortat eller lagt till ett ord eller fras för att det ska låta bättre. Därför är det bättre att gå tillbaka till personen du intervjuat och fråga om det är rätt citerat. Ett ex. på det är en vuxen som vid ett tillfälle fick läsa igenom sin intervju tre gånger. Anledningen var att han i ett uttalande påstod att det fanns rasister på skolan bland personalen och om han kunde stå för det.

 

Ta inte uppgifter du får som självklara eller givna utan kontrollera så långt det är möjligt att det du skriver faktiskt är sant. ( Punkt I:2- 5 )I en skoltidning är det precis som i en vanlig tidning så att du måste ta reda på fakta — att göra research. Du får leta i böcker, på nätet, göra intervjuer, göra egna undersökningar — allt för att få en så sann bild som möjligt av det du skriver.Det du skriver påverkar människor.När jag började med det här trodde jag inte att så många skulle läsa tidningen. Men jag hade fel. Och orsaken till det är att det är elever som skriver till elever. Men då är det också viktigt att det man skriver är rätt och riktigt.

Då kommer punkten:Det du skriver påverkar människor. ( Punkt I:19 )

Den har jag redan nämnt. Men med en tidning kan du verkligen påverka människor. Det innebär ett stort ansvar och samtidigt en fantastisk möjlighet.

Tänk på att upphovsrätten gäller. ( Punkt II:10-11 )Här gäller att det du ska ha med i tidningen ska vara eget — bilder och texter. I början ” snodde ” vi bilder till en del reportage för att vi inte visste hur vi skulle illustrera texten. Men med tiden har vi blivit bättre även om vi ibland hamnar i situationen att det inte finns någon annan möjlighet än att ” sno ”Men vi försöker numer att producera eget eller höra oss för om det är ok att använda en bild som vi vill ha.

Du kan billigt vara med i en bildbyrå ( 200 kr/år ).  Men framförallt handlar etik om sunt förnuft. Det har ju diskuterats enormt mycket om kvällstidningarnas etik, om hur mycket som är av allmänt intresse och vad som faktiskt är att kränka den personliga integriteten. Den diskussionen ska jag inte ta upp här men det finns ett stänk som även faller tillbaka på en skoltidningsredaktion.  

Därför finns några enkla regler som jag försöker få in hos eleverna, som faller samman med de pressetiska:  

- Gå tillbaka till den du intervjuat och kolla att du citerat rätt. Kanske inte fungerar alla gånger men försök.

-  Försök inte sätta in ” taskiga ” bilder — när man gör grimaser eller en bild som blir fel för personen i fråga

- KRÄNK INGEN! Om du ska ta upp en fråga som är viktig, ta upp sakfrågan.

Så igen, KRÄNK INGEN! 

Det är för mig tre gyllene regler som jag själv brukar upprepa, för elever och mig själv.